Ny post doc tar sikte på att kartlägga biologisk mångfald

Biologisk mångfald är på den politiska agendan och bland företagen väger ämnet allt tyngre. Stora Enso finansierar nu ett post doc-projekt på SLU som ska undersöka hur den biologiska mångfalden hänger ihop med skogens och landskapets egenskaper. Forskningen genomförs inom Mistra Digital Forest och på sikt kan resultaten användas för att ta fram kartor över artrikedomen i Sveriges skogar.

Trädslag, skogens ålder och såväl liggande som stående döda träd har betydelse för den biologiska mångfalden. Som exempel är över 40 procent av de skogslevande arterna på rödlistan, den lista som speglar arternas tillstånd, beroende av död ved. Hittills har information om den här sortens indikatorer för biologisk mångfald hämtats in genom inventeringar ute i fält men nu finns digital teknik som gör det enklare att överblicka stora områden och öka kunskapen om ämnet.   
 
– Idag kan vi framför allt skatta den biologiska mångfalden i ett avgränsat område. För att naturvården ska bli så effektiv och bra som möjligt behöver vi mer kunskap om hur såväl lokala faktorer som omgivningen och livsmiljön i ett större område spelar in, säger Eva Lindberg, universitetslektor vid institutionen för skoglig resurshushållning på SLU.  

Testar användbarheten i både nationella och högupplösta laserdata 

Nu vill Stora Enso öka kunskapen om sina skogar och finansierar en post dok vid SLU som ska utveckla metoder för att kartera (kartlägga) biologisk mångfald med hjälp av högupplösta data. Forskningen handleds av Eva Lindberg inom Mistra Digital Forest. I tidigare projekt inom programmet har hon utvecklat metoder för att analysera biologisk mångfald med hjälp av fjärranalysdata, liknande metoder används i det här projektet. 
 
– Vi kommer att använda oss av två olika datakällor. Dels mycket detaljrik data som vi har samlat in med flygburen laserskanning i ett begränsat område i Stora Ensos bestånd. Den kommer vi att jämföra med fältinventeringar från samma område för att hitta indikatorer för biologisk mångfald, säger Eva Lindberg och fortsätter: 
 
– Men att samla in högupplöst data är dyrt. Därför kommer vi också testa att använda oss av de nationella laserdata som redan finns och se om vi trots deras lägre detaljeringsgrad kan hitta relevanta indikatorer för biologisk mångfald.

Öppnar för att kartlägga biologisk mångfald i alla Sveriges skogar 

Nationella laserdata är tillgängliga för alla och en långsiktig målsättning är att ta kunskaperna från det här projektet vidare för att, inom exempelvis Mistra Digital Forest, kartera den biologiska mångfalden i alla Sveriges skogar.  
 
Stora Enso äger 1,4 miljoner hektar mark i Sverige, och är därmed en av landets största skogsägare: 
 

– Redan i dag kan vi kartlägga virkesvolym och trädhöjd med hjälp av fjärranalys. Desto svårare har det varit att kartera naturen, det är en större utmaning och vi måste våga testa oss fram. Om substrat som gamla träd, vindfällen och annan död ved går att kartlägga med fjärranalysdata skulle det kunna bli ett mycket bra stöd i den skogliga planeringen på både strategisk och operativ nivå, säger Erik Willén, Manager Precision Forestry på Stora Enso.