Modell för ökat virkesvärde implementeras brett inom skogsbruket

Att på bästa sätt matcha de avverkade träden med sågverkens efterfrågan har alltid varit viktigt för skogsindustrin och kraven på ett ansvarsfullt, resurseffektivt skogsbruk gör frågan mer aktuell än någonsin. 2023 lanserades en modell som ökar matchningens träffsäkerhet utan att kräva investeringar i ny dyr teknik – nu implementeras den på bred front.

– Det här skulle kunna vara nytt svenskt rekord i implementering, säger Björn Hannrup, seniorforskare på Skogforsk. 2023 släppte vi koden till det prototypprogram som kan öka virkesvärdet på den avverkade skogen genom att bättre matcha de avverkade träden med sågverkens efterfrågan. Nu implementeras det brett inom skogsbruket och blir en del av skördarnas styr- och mätsystem. Poängen är att implementeringen varken är dyr eller krånglig, det krävs ingen ny utrustning och prototypprogrammet funkar med befintliga standarder.

För att ta det från början så behöver de avverkade stockarna matcha sågverkens behov, bara då kan träden användas resurseffektivt och möta krav på lönsamhet och hållbarhet. Under avverkningen samlar skogsmaskinen in data om stockens diameter och längd, de viktigaste parametrarna i den här matchningen och den information som skördaren optimerar sitt arbete mot. För att uppskatta mätdatans träffsäkerhet gör maskinföraren dessutom en kontrollmätning av en stam per dag.

– Här bor utmaningen. Sågverkens behov har blivit alltmer specifika och skiftande. Kraven på mer responsiva system och att i realtid upptäcka avvikelser är högre än vad dagens lösningar kan leverera, säger Björn Hannrup.

Lägger grunden för automatiserade funktioner

För att möta den här utmaningen har forskarna utvecklat en modell som använder sig av maskinens egen mätdata och jämför den mot en ”idealstam” och Biometrias databas över mätningar av virke. Biometria är ett medlemsägt företag som opartiskt mäter skogsprodukter.

– Vi får en modell som beskriver mätprecisionen utifrån skördarens totala produktion, istället för att basera den på förarens stickprov. Det lägger grunden för automatiserade funktioner som att föraren varnas vid avvikelser. Men det stannar inte där, modellen kan också bedöma hur bra eller dålig avvikelsen är, säger Björn Hannrup.

”Otrolig styrka att vi kan använda maskinens egen data” 

I ett projekt i Mistra Digital Forest har modellen under 1,5 år testats på 15 skördare i Vida Skogs bestånd. En viktig del av studien har varit att i dialog med de maskinförare som testat prototypen utveckla de nyckeltal som användarna tycker ger relevant information. Studien visade också att slutavverkningsskördare gjorde mer träffsäkra mätningar än maskiner som används i både gallring och slutavverkning, ju större stock desto sämre presterade de. Det påvisades också att körstil och skogliga egenskaper påverkar träffsäkerheten.

– Vi är supernöjda med projektet och nu förbereder vi för en omfattande implementering. Det är en otrolig styrka att vi kan använda maskinens egen data, det förbättrar helt klart hur väl det inmätta virket motsvarar det önskade utbytet från sågverket. Redan nu, innan allt är på plats, använder vi informationen för att återkoppla till förare och entreprenörer om anpassningar i körstil och till rådande terräng. Internt kommunicerar vi ut vikten av att välja rätt maskin till rätt skog, säger Fredrik Carlsson, vikesspecialist på Vida Skog.

Tillbaka till Björn Hannrup:  

– Nu har vi en modell som kan bidra till lönsamhet och hållbarhet i hela den trämekaniska värdekedjan.