Beräkningar av klimatpåverkan och kolbalanser i svenskt skogsbruk
Inom Mistra Digital Forest har två rapporter med beräkningar av klimatpåverkan och kolbalanser i svenskt skogsbruk tagits fram.
Bakrund
Skogen spelar en stor roll för jordens kolbalanser och för klimatet, inte minst i ett skogsland som Sverige vars yta till 70 procent är täckt av skog. De svenska skogarna brukas aktivt och skapar olika typer av nyttor för invånare och svensk ekonomi. Därför är det viktigt att studera hur skogsbruk påverkar skogens klimatnytta och att få en större förståelse för hur klimatnyttan kan öka ytterligare. Det finns två sätt att ta sig an dessa frågor. Ett sätt är att utgå från de produkter som tillverkas av skoglig råvara och beräkna deras klimatpåverkan. Ett annat angreppssätt är att utgå från skogen och hur olika skogliga åtgärder påverkar kolbalansen och i förlängningen klimatet.
I det här projektet inom Mistra Digital Forest använder IVL Svenska Miljöinstitutet och Skogforsk dessa två metoder för att uppskatta hur svenskt skogsbruk bidrar till svenska och europeiska klimatmål.
Metoderna tillämpas på det skogsbruk som bedrivs inom Sveaskogs produktiva skogar i olika delar av Sverige. Syftet med projektet har varit att ge Sveaskog, i egenskap av råvaruleverantör, en förståelse för hur kolbalanserna ser ut i deras egen verksamhet och vid leverans till kund. Metodernas beräkningar baseras i första hand på detaljerade data om Sveaskogs innehav och skogsbruk, kompletterat med schablonvärden där data saknas. Detaljerade data resulterar sannolikt i mer korrekta beräkningar – utmaningen är att tillgången på den sortens data i dagsläget är begränsad.
Om metoderna
Metod 1: Beräkning av klimatpåverkan
IVL:s och SLU:s beräkningar av klimatpåverkan från produktion av skogsråvara baseras på den metodik som tagits fram inom Mistra Digital Forest, främst för att integreras i visualiseringsverktyget BioMapp. BioMapp är ett verktyg som visualiserar materialflöden från skogsbruket och visar hur hållbarheten påverkas i varje del av värdekedjan. Beräkningarna baseras på den metodik som används inom Sveriges internationella klimatrapportering för markanvändningssektorn, LULUCF, vad gäller skogsmark. Beräkningarna omfattar klimatpåverkan från skogsbruk fram till avlägg av skogsråvara vid vägkant.
Metod 2: Beräkning av kolbalanser
Studien genomförd av Skogforsk utgår i stället från de skogliga åtgärderna och tar hjälp av en nyutvecklad metodik för att beräkna kolbalanser i det svenska skogsbruket. Genom att utgå från detaljerade data från olika regioner i Sveaskogs innehav kan metoden ta hänsyn till hur skogsbruket bedrivs och vad det får för effekter på kolbalansen. På så vis kan metoden vara ett komplement till dagens LCA som inte inkluderar sådana beräkningar. Beräkningarna enligt den här metoden omfattar kolbalanser från den stående skogen och skogsbrukets åtgärder fram till att råvaruprodukterna levereras vid industrigrind.
Båda metoderna omfattar skogsbruket och skogens utveckling under ett år. Ingen av metoderna inkluderar de substitutionseffekter som blir av att låta skogsråvara ersätta fossila råvaror. Anledningen till detta är att det saknas samsyn kring vilka metoder som ska användas för den sortens beräkningar. Däremot finns substitutionseffekter med som ett möjligt tillval i BioMapp, där metod 1 ingår.
Slutsatser
Båda metoderna kommer till liknande övergripande slutsatser:
- Beräkningarna för Sveaskogs produktiva skogar visar på ett betydande upptag av koldioxid från atmosfären till skogsekosystemen. Resultaten gäller Sveaskogs produktiva skogar i alla landsdelar. Beräkningarna i metod 1 visar dessutom att upptaget av koldioxid är större i Sveaskogs skogar i Götaland och Svealand jämfört med referensskogsbruket i landsdelen i stort.
- De fossila utsläppen av växthusgaser i samband med skogsbruk var som absolutvärden generellt mycket lägre jämfört med det biogena upptaget av koldioxid.
- Regionala skillnader i Sverige uppstår på grund av att såväl skogar som skogsbrukandet skiljer sig åt i olika delar av landet.