Digitalisering i skogsbruket: Efter fyra års forskning – var står vi nu?

Mistra Digital Forests (MDF) programkonferens den 23 november blev en resultatkavalkad som gav inblick i de vitt skilda forskningsprojekt som kännetecknar programmets första fyra år. ”En examensfest”, sa Elisabeth Nilsson, MDF:s programstyrelse, på plats på Fotografiska i Stockholm.

Sverker Danielsson, Mistra Digital Forest. Foto: Jakob Larsed.

Programchef Sverker Danielsson startade den välbesökta dagen med att exemplifiera hur skogliga data kan skapa värde i en bioekonomi. Här lyftes projektet där Skogforsk och Södra utvecklar ett verktyg för att matcha råvara och slutprodukt, med stora materialvinster som följd.

En annan studie från KTH och SLU visar att trädets delar, och då framför allt grenfraktionen, har specifika egenskaper. Kunskapen kombinerad med ny teknik öppnar för optimerad vidareförädling mot olika produkter.

”Vi har fått flera nyttiga insikter”

Daniel Nylén, Umeå Universitet.Foto: Jakob Larsed.

Umeå Universitets Daniel Nylén var på plats för att bland annat berätta om den studie som ger en unik inblick i svenska skogsbolags digitala transformation.

Ett av de bolag som deltagit i studien är Södra och Magnus Peterson:

”Ska man få utväxling på digitaliseringen krävs en helt annan struktur än den i en traditionellt styrd organisation. Vi har fått flera nyttiga insikter som nu diskuteras på hemmaplan”.

Fredrik Klang, Sveaskog, vittnade om hur hans arbetsplats tagit fasta på forskning sprungen ur MDF, både genom implementering av ny teknik och i organisationen:

Johan Holmgren, SLU. Foto: Jakob Larsed.

”Det krävs ständig förändring för att ta emot nya lösningar och tekniker. Engagemanget ute i verksamheten är viktigt men också att välja vad som ska prioriteras. Man kan alltid börja med de mest spännande projekten eller lägst hängande frukterna”.

Flera av deltagarna lyfte vikten av att utveckla verktyg och arbetssätt som gör dagens stora datamängder användbara.

Bra exempel på det gav Johan Holmgren, SLU, som beskrev hur man inom MDF bland annat arbetar fram metoder för att skatta virkeskvalitet och trädslag i stora bestånd med hjälp av data från flyg- och markburen laserskanning.

Risker som går att påverka genom skoglig planering

Karin Öhman, SLU. Foto: Jakob Larsed.

Möjligheten som nya data öppnar för att förbättra skoglig planering var något som Karin Öman, SLU, betonade: ”Vill vi nå ett hållbart skogsbruk behöver vi göra långsiktiga framtidsanalyser. Vi pratar 70-100 år framåt”.

Hon gav flera exempel på metoder för långsiktig planering av skogsskötsel baserat på heltäckande data, däribland en planeringsmodell för att minimera risken för skador från storm/vind och granbarkborre. ”Det här är risker som faktiskt går att påverka genom skoglig planering”, sa hon.

Martin Servin, Umeå Universitet. Foto: Jakob Larsed.

Martin Servin, Umeå Universitet, gav smakprov på hur man med digital fysik kan utveckla beslutsstöd och på sikt autonoma skogsmaskiner. I en virtuell skog som är en kopia av verkligheten har hans team bland annat tränat upp en självkörande pendelarmskotare:

”Sen är det ju inte så att allt plötsligt blir självkörande. Vi tar fram dellösningar som kan användas redan idag”.

Linnea Hansson, Skogforsk, gav utmärkta exempel på tillämpad forskning. Beslutsstödet Bestway som används för optimering av basvägar och avlägg finns idag implementerat i flera företags system. Nu arbetar forskarna med skotstöd som är ett ruttplaneringsverktyg för skotare med fokus på samlastning, effektiv körning och avlastning.

Vill ge beslutsfattare sakliga kunskapsunderlag

Eskil Mattson, IVL. Foto: Jakob Larsed.

Uppe på Fotografiskas scen var också forskarna bakom visualiseringsverktyget BioMapp. Eskil Mattson, IVL, berättade om arbetet med att ta fram och testa indikatorer för olika aspekter av hållbarhet:

”Vi vill ge beslutsfattare sakliga kunskapsunderlag och hitta vägar framåt för framtida svenskt skogsbruk och deras produkter. Hållbarhetsindikatorerna är exempelvis användbara i företagens strategiarbete och på produktnivå i till exempel LCA och olika miljödeklarationer”.

Fredrik Klang, Sveaskog och Charlotte Bengtsson, Skogforsk. Foto: Jakob Larsed.

När Maria Wetterstrand, MDFs programstyrelse, skulle summera dagen pekade hon ut just hållbarhetsindikatorerna och hur man kan arbeta med dom i verktyget, som en av dagens höjdpunkter: ”Vi behöver fortsätta arbetet med spårbarhet hela vägen fram till konsument. De digitala verktygen bygger en bra grund för det.”

Framåt önskade hon att MDF tar fler aktiva initiativ till politikerdialog.

Charlotte Bengtsson, Skogforsk, önskade att naturvårdssidan blir mer digital och Fredrik Klang, Sveaskog, ser i likhet med flera andra talare fram emot ytterligare implementeringar.

Flera deltagare var också positiva till utformningen av en ny civilingenjörsutbildning inom jord och skogsbrukssystem som Kristine Koch, SLU, berättade om.

Torgny Persson och Maria Wetterstrand, programstyrelsen. Foto: Jakob Larsed.

Sista ordet för dagen tog Torgny Persson, Skogsindustrierna: ”I det här programmet har vi en unik koppling mellan forskning och industri. Någon sa i början att det här var en examensdag. Jag ger programmet mycket väl godkänt.”

Resultatkavalkaden och diskussionerna fortsatte utanför scenen med en posterutställning.

Röster från konferensen